WWW.SEAYAK.SE - cyberhome för Lennart Bergström
sidrurbrik

Vidare öden för min gamla Svalbard.

Efter HBB-paddlingen var bottnen mycket repad. Kusten är stenig och på Agö hade jag gjort en provisorisk lagning av en bit bortslagen plast. Dessutom hade kopieringen för bygget av träkajaken satt sina spår. Svalbarden var helt enkelt inte särdeles vacker längre.

Gillar man en kajak är det givetvis viktigt att också hålla den i trim. Hmm ?! Hur skulle jag hinna med detta? Ulf som hjälpt mig med färg o lack vid reparationen provpaddlade Svalbarden och gillade att paddla kajak direkt vid sin första paddling. Han hade lätt för att finna samarbetet med den. Jag å min sida insåg, att bredvid min nya kajak också hinna återställa Svalbarden, skulle bli i mesta laget. Därför tar Ulf nu detta på sig. Det var till Ulf jag först vände mig om hjälp att reparera Svalbarden eftersom han reparerade den efter en garantiskada när den var ny - sittbrunnen lossnade från däcket som också sprack upp. Han justerade lite i mina lagningar och skall slutligen måla/lacka den efter sitt eget önskemål. Jag tror den blir jättefin och kanske något unik. Låt se hur det blir. Han får helt enkelt ta över den i s.k. befintligt skick. Ulf är en skicklig och välsedd billackerare som också jobbat en del med plast när han "stylat" om bilar. Det blir spännande att se resultatet.
Ulf har börjat slipa kajaken som ligger inklämd mellan bilarna i hans företagslokal. Van som han är vid plastarbeten, har han ändrat profilen på stäven. Den gillar jag, men det är inte en fråga om vad jag gillar. Alla beslag och löstagbara saker har avlägsnats.Alla hack o repor har spacklats.

    
 

Vid mitt senaste besök hos Ulf visade det sig att han nu slipat hela kajaken en första gång. Närmast står nu ett lager slipgrund och ytterligasre slipning. Formmässigt har kajaken verkligen fått ett lyft. Efter min reparation fanns vissa avvikelser i ytan som nu är borta.
Mot slutet av veckan kommer bilder på dagsläget.

Det som hittills skett med kajaken är således framför allt slipning, men också utjämning av svackor. Nu ligger ett tillfälligt lager slipgrund utefter sidorna för att lättare se var fogen mellan skrov o däck behöver bearbetas vidare.

         
 
    

Sidan och dess innehåll har en tid legat stilla. Ulf har haft fullt upp i sitt företag med billackering och ägnat många kvällar åt sin Ford Pheaton -34 som renoveras. Vem tänker på en kajak i vinterkyla? Nu - mot slutet april - skall det dock ske, men tyvärr kommer jag inte att ha möjligheten följa Svalbardens försköning. Det som hittills skett är många gånger bättre än vad jag någonsin kunnat göra och visst är jag nöjd med de framtida utsikterna för min omtyckta Svalbard. Själv skall jag ge mig i kast med Kustpaddling i både Sverige och Finland är det tänkt.

Viss planering tycks hamna på hög. Det är redan sensommar/höst och Svalbarden har legat för fäfot. Forden står kvar i oförändrat skick.
Förutom att jag skall notera lite om årets paddlingar med bilder har jag gett mig i kast med att montera ett växthus. Inte så knepigt i sig, men eftersom det står i en sluttning måste det till en gjuten sarg/grund. Får nog damma av de dolda kunskaperna om Pythagoras sats och trigonometri för att få fram rätt mått i sluttningen under räta vinklar.
Svalbarden har nu kommit in i schemat och fått ett heltäckande lager slipgrund.


Ännu kan man se lite porer i ytan och det är något Ulf inte vill acceptera. Ytterligare slipning utmålas. Kanske lite spackling. Lite mer slipgrund och slutligen slipning inför lackning.En lackning som kommer att vara utöver det vanliga misstänker jag. Sedan faller det på mig att greja pedalerna till styrningen och dra linorna. Gjuta en ny sits och slutligen beundra slutresultatet. Alltså kommer det fler bilder med tiden.

För att få bort alla porer är den lättaste vägen att först spruta slipgrund över det hela. Porer o andra skavanker blir lättare att se. Sedan spackel och ny slipgrund och ev. nya omgångar tills allt är hel ok. Mycket slipning med andra ord. Under arbetes gång vill det till att man inte under slipningen ändrar själva formen. Speciellt känsligt är det vid övergångar mellan ytor. Får man sedan en spegling som slingrar sig fram på kajaken - Tja, då har man gjort fel helt enkelt, men Ulf är av vana mycket noga med detta.

    

Nu närmar sig slutresultatet. Först färg och därefter effekter i lacken samt klarlack.

På söndagen mellan gudstjänst o aftonbön kämpade Ulf o jag med kajakens former. I sanning att säga hade Ulf redan gjort mycket jobb på egen hand, men sedan hjälptes vi åt.(jag fotade o Ulf slipade)

Slipgrund, är som namnet säger, en grundfärg man lägger på som är lätta att slipa samtidigt som den fyller upp bra. Därför skall i princip det mesta av den slipas bort. Kvar sitter bara det som fyller upp ojämnheterna. Därför var det snart dags att ge det hela en sista överhalning med slipgrund och tro mig - Det är ett nöje att se en skicklig fackman göra sina förskönande trick.

    

Med allt förarbete Ulf gjort blev resultatet mycket bra. Nu, medan slipgrunden ännu är blöt o glänsande, kan man få en föraning om hur väl ytan förberetts.


WOW!

Slutresultatet börjar nästan kunna anas. Men innan dess skall det mesta av slipgrunden bort igen. Då kommer slipgrunden att endast finnas där den behövs för att ge den där eftersträvade jämnheten i ytan. Då är det också dags att lägga på den färg Ulf önskar på sin kajak - min gamla värderade trotjänare. Om allt stämmer blir det gjort under nästa helg. Den sista i september 2008, men då räcker nog inte tiden mellan gudstjänst o aftonbön. Vi vågar inte förlita oss till Guds hjälp utan kämpar på vårt eget sätt och tröstar oss med att: "Egen dräng är guld värd."

Helgen kom och innan den ens börjat ta slut var vi igång med målningen. Ja. Det vill säga, Ulf var det, som målade med mig som nyfiken åskådare. Redan på fredag kväll hade vi slutslipat hela kajaken och hängt in den i sprutboxen i den speciella ställning v gjort för detta. På lördag morgon började vi tvätta av hela kajaken och maska av öppningar.

Nu var allt klart för färgsättningen som faktiskt kom att utföras i 7 steg.
STEG I
Hela kajaken täcktes med ett lager vitt. Detta för att efterkommande lager skall få lite ljus nedifrån och komma till sin rätt och luckorna var med på en kant.


STEG II

Underhalvan av kajaken sprutades nu med svagt grå-grönskiftande färg med viss metallic effekt.

STEG III
Kajakens ovansida lades med ren silvermetallic och samtidigt luckorna. Med den vita färgen under fick metallicen en sidenglans.

STEG IV och V
Fördäcket och sedan akterdäcket täcktes med nät. Fördäcket sprutades sedan med en guldeffekt färg och därefter koppareffekt över nätet på akterdäck. Nätets trådar framträdde som silversträngar.

Varje effektlackering dimmades ut mot sittbrunnen där nästa steg gav ytterligare effekt.

STEG VI
En transparant magenta - mycket intensiv - sprutades utefter däckets sidor och ett förtunnat lager över hela däcket.

Vid sprutningen av fördäck fick den främre luckan vara med under nätet och smälter väl in med däcket, medan den aktre målades i en heltäckning som balanserar med däcket i övrigt akterut.
STEG VII
På sidorna ville vi lätta upp färgtonen och sprutade på en transparant pärleffekt. Denna framträder inte i det ljus vi nu ser kajaken.

Sedan? Sedan kom "Grand Final" som ett STEG VIII - Klarlacken. Nu först såg man den verkliga effekten av färgerna. Nu först såg man också resultatet av allt förarbete. Det vi såg var en total förvandling av den repade gamla lagade Svalbarden. En ny SVALBARD METALLIC.

Är vi färdiga nu? Nej det kommer ett STEG IX också. Sittbrunnssargen skall bli grafitgrå och likaså en del detaljer och eftersom dessa sedan skall klarlackas kan man säga att färdig kajak tog tio steg att fullborda i sprutboxen.

Fortsättning följer ...
... och här kommer den. Även om det bara är ett litet steg mot fullbordan.

När jag kom till BJ Lack AB idag låg ägarna på golvet och kollade den nya leveransen av div. lacker. Ägarna innefattar Ulf o Niklas eller Johansson o Becker.

Allt nog! När inleveransen var checkad övergick Niklas till sin hobby - sina radiostyrda helikoptrar som skall transporteras i en specialinredd skåpbil till o från tävlingar. Men också till o från rena nöjesturer.


Som synes är det inte vilken liten gräddvisp som helst enl. detta foto av en av hans skalmodeller.

Arbetsdagen var alltså slut och Ulf o jag bar fram kajaken till boxen och maskade allt som inte skulle få grafitgrå färg. Lite senare på kvällen hade Ulf sprutat på den mörka färgen och även alla små detaljer en kajak har på däck. Vi var nöjda med effekten och resultatet.

Nu återstår "bara" att montera alla detaljer, remmar o roder samt att ge kajakens insida en matchande färg. (det gamla blå smälter inte in längre) Montera linor och kolla att allt fungerar. Sedan hoppas vi, inför en sista bildserie av färdig kajak, på solsken. Just nu, så här i början av oktober, mullrar åskan och regnet skvalar.

Av pur iver att se kajaken i solsken monterade vi remmar o snoddar provisoriskt och bar ut den i de solglimtar som faktiskt dök upp.

Lugnt konstaterade vi att den rosa effekten mildrades av den mörka däckutrustningen och kajakens grå skrov passade in fint. Helt i enlighet med planeringen och soleffekten på lacken visade härliga reflexer vi önskat.


Med detta är Svalbarden nu återställd, men väntar på sits och pedaler. En bild under provturen kommer nog helts säkert också.

Medan höstrusket verkligen lägger tankar på paddling på hyllan har inte mycket hänt med kajaken. Pedalskenan har tagits bort och en ny har satts in. Den gamla satt verkligen ordentligt och den nya från VKV hoppas vi sitter lika väl. Häromkvällen hamnade Svalbarden ännu en gång i sprutboxen. Det var dags att gen den en passande färg invändigt.

Nu får också sitsen en översyn för att falla in i färgvalen och ny vaddering. Den gamla blå färgen passade inte in. Nu skall också linor och lastnät komma på plats.

Äntligen har Svalbarden försetts med gummicord, lastnät och specialen för att hålla paddeln i viloläge.


 

Detta är vad man ser av kajaken under paddling om man nu tänker sig betongen ersatt med vatten.
    
Nu när man ser slutresultatet känner man det mödan värt. Mycket jobb har det varit. Kanske nästan för mycket.
Jag grattar Ulf till ägare av en läcker kajak.

Under Påsken med det härliga vädret var det äntligen dags att provpaddla kajaken. Vi tog ut den till hans sommarstuga där kajakens hemmahamn blir. Av en serie bilder var det endast denna som man såg färgerna på. -!?- På övriga bilder såg kajaken självlysande ut med en gloria av reflekterat ljus. Med andra ord lyckades vi få fram glittret i den över hövan.


Jag kommer in till bryggan där Ulf sitter i stum beundran över sin skapelse.

Än en gång grattis till Ulf. Hans åtgärder på kajaken har sannerligen förbättrat den efter vad jag kunde känna. Inte bara utseendemässigt utan också i hur den går i vattnet. Skrovet är nu helt jämnt, visserligen på bekostnad av lite ökad vikt. Vad gör det på en långfärdskajak? Den är ju avsedd att svälja packning.


 
space