WWW.SEAYAK.SE - cyberhome för Lennart Bergström
sidrurbrik

Vinterprojekt - 06/07.

Det som skulle vara ett bygge av en kajak började med att först försöka skapa de mallar till spantformerna jag önskade. För detta började jag kopiera min Svalbard vars form jag gillade. Andra fördelar med Svalbarden är dess volym och beteende i hård sjö.

spaceDessutom utöver kopieringen ville jag tillföra lite egna detaljer. Den nya kajaken skulle bli längre och om möjligt smalare. Stäven skulle vara tvär och jag ville förse kajaken med en akterspegel. Dessutom ville jag ha kajaken längre.

För att kunna få till en akterspegel blev jag tvungen bredda aktern och få dessa linjer att smälta samman med nuvarande.

Att få kajaken längre är ju enklare. När spanten är klara drar jag isär dem till önskad total längd.

Bredden skulle jag minska genom att göra spanten snävare över det parti minskningen skulle till. Eller skulle jag säga från.

space Förarbetet krävde noggrannhet. Jag drog på dubbelhäftande tejp längs köllinjen och i mitten av däck. I tejpen satte jag en lina - från för till akter. Sedan var det sidolinjen som skulle tas ut. Över linorna satte jag vanlig maskeringstejp som skydd. Vid avgjutningen kommer linornas märken att synas. Däck o botten märket ger mig punkter för spegling eftersom jag bara kopierar ena halvan.

Var jag ville göra avgjutningarna hade jag mätt ut och markerat. Själva avgjutningarna armerade jag med hönsnät. Remsor av liggunderlag begränsade området. När jag sedan ritat av avgjutningarna hade jag med tiden användbara spant.

Först kalkerade jag av formerna och renritade dem. Därefter skar jag ut mallar i kartong. Nu var det dags att göra deras utvändiga mått till invändiga. Tjockleken på Svalbarden skulle bort + tjockleken (Marerialtjockleken) på den nya kajaken. Enligt mina beräkningar 9 mm som markerades runt alla spant. Fram med kniven igen och skära fram den riktiga spantformen.

Nu återstod bara att göra kajaken smalare. Detta spred jag ut över ett antal spant och utan förändring av däck- eller botten-linje lyckades jag ansluta min ändringar. Till slut hade jag en hög utsågade spant.

Förutom nämnda förändringar gjorde jag också stäven rak. Jag ville också ha en akterspegel som från däcket lutar utåt. Därför var jag tvungen att lägga ut skrovlinjen akter om lastluckan.

Gips är bra till mycket, men fäster inte i plast. Alltså var det risk för att gipskakan skulle falla till golvet så snart vikten översteg greppet. Därför limmade jag gles väv på önskat område. En väv som tillåter gipset att greppa. Med tiden visade det sig vara ett rent *?*#! att avlägsna det hela. Men det var ju inte förrän jag hade fått den form jag önskade och bygget hade gått vidare.

Bygget.

Alla spanten monterades på stapelbädden. Jag hade gjort mig ett litet lod som jag hade god nytta av förutom linor spända utefter spanten.

Slutligen satt alla spanten där dom skulle och stämde med de övriga. Faktiskt hade några spant vissa smärre formfel som jag tänkte justera under arbetets gång. Nu ville jag komma igång med ribbningen.

Först gjorde jag ett besök hos Wermlandia och träffade Jan-Erik och Stefan i deras arbetslokal där många kajaker sett dagens ljus. Jag fick en hel del tips samt varningar för vissa av de former jag för över från Svalbarden. Envis som jag visst lär vara tänker jag ge dom ett försök eller fler.

De nakna spanten fick allt fler ribbor på sig och slutligen var skrovet klart och plastat med ett lager väv.


Äntligen hamnade så skrovet i sitt rätta läge och däcket kunde påbörjas. Jag hade hoppats på att lägga in lite dekor i däcket, men mina lister räckte inte till. Listerna räckte över huvud taget inte till ett däck. Jag fick skaffa en råplanka av Kaya mahogny. Det blev lite jobb med att såga fram lister i rätt tjocklek och kantsåga dem, men till slut hade jag däcket klart.

Mellan fördäck och akterdäck är det en nivåskillnad som bildar ett trappsteg runt sittbrunnens akterkant. Tog jag bort detta skulle volymen minska eller sittbrunnen hamna fel. Jag anser att jag klarat det problemet.

space

Nu var det dags att såga upp luckorna i däcket. Förliga luckan är i princip en dubbel som jag gjort till en enhet. Jag ansåg det tidsödande i onödan att göra en sarg direkt för den yttre luckan.

På akterdäck var det så dags för en lucka och ytterligare en ned till roderboxen.

Framför sittbrunnen har jag ytterligare en lucka. Under den finns plats för en GPS.

När alla luckor blivit låsbara var det dags för slutlackering. Därefter provpaddling.

Slutresultatet efter några provpaddlingar (och justeringar) överräffade min förväntan. Tröhgeten att svänga denna långa kajak (6 meter) lyckades jag få bort. Sällan (= aldrig) har jag sett eller paddlat en kajak som gjort så små vågor. Den klyver således vattnet mjukt. I sjö märkte jag snart också att den uppför sig mycket behagligt utan överraskande reaktioner. I motsjö går den torrt utan att stampa och skvätta. I surf må den vara lite trög att få igång men det går. Totalt sett överträffar den min gamle Svalbard och mina förändringar var enbart till det bättre.
2009 gjorde jag ett försök till att paddla HBB som misslyckades beroende på mig själv. När jag skulle korsa Marstrandsfjorden blåste det ca 17-19 m/sek. Trött på att ligga inblåst trotsade jag vinden och tog mig över fjorden. Kajaken uppförde sig mycket bra och jag kunde koncentrera mig på paddlingen. Även när jag kom in mot land och passerade området med studsjö var det lätt att parera det oroliga vattnet tack vare kajakens stabilitet. Allt även om jag efteråt lovade att aldrig utmana ödet på detta sett igen.